Livet på åsen

Dagar som denna är det en fördel att bo på en ås. När temperaturen ligger och balanserar mellan tö och någon minus, föredrar jag det senare. Nere i byn* där jag jobbar var det slask och de få flingor som fallit under natten smälte direkt. När jag sedan åkte hemåt sjönk temperaturen och när jag kom upp på åsen var det en minusgrad och ett mycket finare, vitt landskap. Så är det nästan alltid. Lite kallare och lite mer snö. Men som sagt, hellre det än tö och blaskiga vägar.

Bilderna är tagna förra vintern i närheten av mina föräldrars hem. De bor också på åsen, men betydligt närmre dess högsta punkt (vilken inte är mycket att komma med i höjdsammanhang). Men den här kommunen kan inte bara stoltsera med en ås. Här finns Sveriges lägsta punkt också. Bara en så´n sak...

Sommartid har förstås åsen en liten nackdel. Det är ju en något sämre odlingszon här. Men jämför man med odlingsförhållandena längre norrut i landet så är det ju inget att orda om.

Nu är det inte långt kvar till helgen, efter denna första arbetsvecka. Inte så dumt!

*att kalla orten där jag arbetar för en "by" är inget jag skulle komma på själv, det är helt klart en anpassning till "de inföddas" tungomål. För mig är en ort med bank, flera matvarubutiker, industrier och ett antal frisersalonger inte en by, men det är vad de själva kallar det, så låt gå.