onsdag 20 februari 2013

Sorgebarn

Det här inlägget ska inte alls handla om hur otroligt skönt det är att ha sportlov, eller hur mycket jag tycker att jag förtjänat det efter de senaste veckorna. Nej, det ska istället handla om ett av de där hörnen som jag tror (eller hoppas, så jag inte känner mig så ensam) att alla trädgårdsägare har. Ni vet den där delen som inte blivit av att fixa till, som inte har blivit bra eller som helt enkelt fått stå tillbaka medan annat blivit åtgärdat. Sorgebarnet, helt enkelt. 


Ett av mina sorgebarn (ja, det finns flera) är precis till vänster om grinden när man svänger in hos mig. (Själva gårdsplanen ska vi heller inte prata om, den är så bedrövlig att den bör få ett helt eget inlägg!) Här är jorden, i den mån man ens kan prata om jord, allmänt usel, sandig och stenig. Det enda som möjligtvis växer är ogräs. På bilden ovanför är det en gräsbevuxen jordhög placerad här men den finns inte där längre, och det är heller inte lika grönt längre. Vad göra med denna plats?! Jag har funderat lite fram och tillbaka. Ett tag tänkte jag att ett fint träd kunde pigga upp, men dels så går det knappt att gräva en tillräckligt stor grop här på grund av  "jorden", och dels så tror jag inte att det skulle trivas under den gigantiska linden. Just nu lutar jag åt att göra något sorts stenparti. Jag tror dock att jag ska kalla det för något annat än det, för det låter så 70- och 80-tal i mina öron. Men en torr och stenig plantering med färgstarka växter skulle kanske kännas välkomnande. 


En del växter/ogräs trivs redan här och skulle kunna få vara kvar. Tisteln här ovanför, åkervädden och kungsljuset kommer varje år och är ju färgglada och har dessutom lite höjd. 




Annars är höjd kanske det som verkar svårast på en torr och stenig plats. Tack vare boken Perenna rabatter av Eva Robild, har jag dock fått lite tips. Grå frossört, stor sandlilja och jättefjädergräs skulle till exempel kunna fungera. Det finns fler idéer för torra platser och jag får kanske ta och göra ett nytt collage med sådana växter imorgon. Det finns nog lite tid för det mellan skid-VM-tävlingarna. 





1 kommentar:

Marina sa...

Jag tror nog att alla har den typen av platser. VI har det i alla fall. Dels är det uppfarten. Den långa och fula. Numera är den så hålig att man hinner bli åksjuk innan man nått parkeringsplattan med bilen. Vi har fyllt i hålorna då och då när vi haft singel eller stenkross över men hålorna kommer igen och blir värre och värre. Total översvämning råder vid regn. Då är pölarna större än Hammarsjön nästan!
När man står på uppfarten och tittar rakt fram så är det "garaget" och hörnan därvid som är så hemsk. Illgrönt och fallfärdigt gammalt hönshus med plåt som hänger på trekvart och till det en hög med ved täckt av plåt och presenning. Då och då ligger där ett stenlager också och kanske något annat som ska till tippen så småningom. Inte kul! Det trist är ju att det är den biten som syns först, precis som hos dig då.
Hos dig tror jag nog på någon sorts stenläggning/plantering kanske. Vresrosor ska nog trivas i diverse svåra lägen. Bla torrt tror jag.
Idag ska jag vara skidtittandet med att åka till Maxi. Under tiden installeras nya pannan i källaren och det låter i hela huset. Hoppas vi har varmt här snart igen. Till helgen i alla fall.

Kramar

Related Posts with Thumbnails